Rättsprocessen i Kalifornien över






"Vi kan med stolthet offentliggöra att den uppgörelse vi gjort innebär betydande utbetalningar till  över 3000 invånare i Orange County, som plikttroget levererat tidningarna under de tidiga morgontimmarna i många år.", meddelade advokatfirman Callahan & Blaine den 28 februari.


Ibland kostar det att lura tidningsbuden. Det vet den amerikanska tidningen Orange County Register från Santa Ana i Kalifornien
Tidningsbuden lurades på lönen, precis som i Sverige. 
Kraven har handlat om att tidningsbuden skall betraktas som arbetare som har samma rättigheter som andra yrkesgrupper i samhället. Det har varit en lång strid som gått över nästan ett decenium, som nu äntligen kommit till sitt slut.

Det är efter nio års processande som ytterliggare 15.500.000 dollar betalas i ersättning för obetalda löner och förmåner och brott mot de Kaliforniska arbetslagarna. Det är bl.a outbetalda övertidsersättningar, bilersättningar och lagstadgade raster som inte betalats. Tidningsbuden krävde att få samma förmåner som räknas som självklarheter bland andra arbetare.
Redan 2003 stämdes företaget och 2009 gick man efter sju veckors rättegång med på att betala 38 miljoner dollar.
En vecka innan pengarna skulle betalas ut försattes bolaget i konkurs och eftersom tidningsbuden klassades som oprioriterade fodringsägare hoppades man på att kunna snuva dem på pengarna. Men advokatfirman lyckades 2010 få ut 14.500.000 dollar i konkursen och över tre tusen tidningsbud stämde därefter företagets tjänstemän och chefer för att på ett bedrägligt sätt tillskansat sig pengar som var avsedda för tidningsbuden. Rättegången skulle gått upp i sommar, men den 28 februari träffades en förlikning som innebär att 15,5 miljoner betalas ut. Sammanlagt har har man nu fått betala 30 miljoner dollar, ca 200 miljoner svenska kronor.
Tidningens utgivning har hela tiden fortsatt som vanligt.

30 kommentarer:

  1. Då har vi "vunnit" året 2022... Nej, skojar bara :) Men seriöst, vad krävs det här i Sverige för att något sånt ska komma fram? Blir nog en lång process. Är det något som kan räkna fram vad den "riktiga" lönen för ett vanligt på skulle ligga på om vi fick som vi ville. Jag skulle gärna vilja se det. Bara för att se skillnaden om det är värt det, eller om det handlar om några hundralappar extra per månad.

    Själv jobbar jag för GP/VTD och kör två distrikt varje dag med bil. En affärs och en vanlig bilrunda. Undrar vad jag hade fått om vi behandlades så som vi borde bli behandlade...

    SvaraRadera
  2. Om man räknar på alla tidningsbud i Sverige så blir det ju enorma summor. Man förstår varför facket får sig en skärv. Om du ökar OB tillägget bara 15 kronor per timme så blir det om vi har 40.000 arbetstimmar om dagen blir det 600.000 mer på en dag, och alltså om vi räknar 300 dar blir det 180 miljoner på ett enda år som skall läggas till bara för en beskedlig ökning av OB tillägget som ändå inte skulle vara något bra OB tillägg

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag hörde en traktmätare säga detta. Förstår du att varje minut kostar precis tusen kronor om året för företaget. Fattar du?

      Radera
  3. Med tanke på tiden på dygnet så borde 60-100% tillkomma utöver dagsaktuell timlön fram till ca kl 5:30, kanske 06:00.

    SvaraRadera
  4. Svenska tidningsbud får lön enligt kollektivavtal och jämförelsen faller därmed.

    Vad det svenska gnället handlar om är nåt helt annat. Vi säger att den kollektivavtalsenliga lönen är för dålig. En svensk domstol skulle bara säga att vi borde välja bättre fackliga företrädare och få till ett bättre avtal om vi inte är nöjda. Inga brott har här begåtts.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vadå "inga brott har begåtts"? Förstår du skillnaden mellan straffrätt och civilrätt? Dessutom är många bud inte fackligt anslutna och då är det tingsrätten som gäller, och om den processen leder till dom kan den överklagas till AD. Så hela din teori om att man måste välja bättre fackliga företrädare håller inte.

      Radera
    2. Det ligger ju något i att vi har en svag arbetsrättslagstiftning, t.ex. inget minsta ob eller liknande. Men om man har ett krav på företaget, t.ex. obetalt övertidsarbete och inte är med i facket eller facket inte lyckas få ut pengarna, då är det ju genom tingsrätten man ska gå, precis som den som har en räkning som nån vägrar betala

      Radera
    3. Jag tolka händelsen i USA som ett straffmål och inte som en massa enskilda civilmål eller nån grupptalan för många civilmål. Om jämförelsen med Sverige ska bli relevant så ska vi alltså för en domstol bevisa att tidningsbudens kollektivavtal är brottsligt i sig. Dvs att kollektivavtalet bryter mot tvingande arbetsrättslig lagstiftning. Och då på ett sådant sätt att många års ekonomiskt skadestånd för ej utbetalda övertidsersättningar, OB, raster mm retroaktivt kan utdömas till oss svenska bud som kollektiv. Jag säger LLLYcka TIlll!

      Men självklart kan man stämma i tingsrätt för brott mot kollektivavtal. Har själv gjort det mot VTD, men det är en annan sak.

      Radera
    4. Det var en grupptalan. Advokatfirmorna driver det med stor kraft eftersom de har kontrakt på en stor provision. På de sista 100 milj sv kr. som man fick gick ca 20 miljoner till advokaterna.
      Tidningen hade även ett försäkringsbolag som var inblandat i uppgörelsen

      Radera
  5. Kollektivavtalet har blivit en fälla för tidningbuden,det lönar sig bättre att stå på de rika tidningsbolagens sida för facket.
    Det är möjligt att gå upp med lönetvister till tingsrätterna men det är få som gör det av rädsla för att få betala kostnaderna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ett civilt mål? Och vilken fråga skulle du driva i domstol då?

      Radera
  6. Samma sak kan hända här. Att bolagen väljer en förlikning om de anser att det inte är bra att det går upp till rättegång." Inga brott har här begåtts." ????? Hur kan du veta det?. Många brott har begåtts mot tidningsbuden

    SvaraRadera
    Svar
    1. Många brott "mellan fingrarna", så att säga. Avtal och sånt är det vi följer, ja. Men det är precis det som är det orättvisa. Någon skrev ett avtal som vi tycker är orättvist. Hur fäktas man mot sånt? Ja, dem i USA kan stämma skiten ur varandra, men hur fungerar det här i Sverige? Kan man stämma företag vänster och höger? Inte lika lätt, så vitt jag vet.

      Det som verkligen behövs är någon som kan lag och rätt. Någon väldigt kunnig som är på vår sida; någon som kan ta upp kampen. Annars är det protest eller uppror, kanske även arbetsvägran som gäller för oss "dödliga". Det som verkligen behövs är exponering. Vi måste höras och synas.

      Radera
  7. är det lagligt med gratisarbete. Är det lagligt att dra bort från all övertid???

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är lagligt för att man har låtit inte alltför kompetenta människor komma överens om detta i ett avtal. Medlemmar i Transport är bundna av detta avtal, men det är inte de som står utanför medlemskapet i Transport. De som inte är medlemmar har därmed större möjlighet att sammansluta sig och agera mot dumheterna.

      En medlem är bunden av avtalet under hela tiden avtalet löper, trotts att han träder ur förbundet.

      Ett kollektivavtal medför stora nackdelar för oss om vi inte ser till att ha kompetenta förhandlare.

      Radera
    2. Nej det är inte lagligt och det nya avtalet omnämner inte heller något gratisarbete eller obetalt övertidsarbete. Den som påstår detta har bevisbördan och bör gå till domstol för att få avtalet ogiltigförklarat.

      Radera
    3. Ja, det är lagligt eftersom minimilön inte finns inskriven i svensk lag.

      Radera
    4. Skulle inte tro det är lagligt ändå.
      En domstol skulle nog göra en bedömning utifrån svensk sedvanerätt om skälig minimilön för branschen ifråga om nu något svenskt kollektivavtal skulle stadga "gratisarbete" och "obetalt övertidsarbete". Frånvaron av svenska minimilöner är en frihet under ansvar för arbetsmarknadens avtalsslutande parter och kan inte utnyttjas hur som helst. Det begriper säkert du också?

      Radera
    5. Det är därför det kallas juridik. Finns det ingen lag som uttryckligen förbjuder det är det inte förbjudet men möjligen ett handikapp. Jag TYCKER att jag sja ha skäligt betalt för den tid det tar, men nu är ju den avtalade juridiska verkligheten en annan.

      Radera
  8. Det står ju i avtalet att du inte får lön för den första kvarten extratid. Min arbetsgivare har däremot sagt att om du arbetar längre än 15 minuter extra får du betalt för de första 15 minuterna också, alltså ungefär som innan med väntetiden, fast det här tillkommer i slutet av arbetstiden och inte som förut, väntetid innan du började dela tidningar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Din AG är generös och snäll. Han behöver inte betala dig dom första 15 min. men det betyder inte att arbetet kan betraktas som något gratis övertidsarbete ändå. Om man ofta går över ska man påtala detta missförhållande och kräva ökad sysselsättningsgrad. Buffertkvarten slår dessutom åt båda håll och är snarast ett resultat av arbetets karaktär.

      Radera
    2. Jag kan i så fall bara lägga på en kvart extra för att kompensera för förlusten. Jag begär bara extratid om det beror på väder eller totalutdelning och sånt. Sist fick jag 8 minuter extra. Det tog 40 minuter extra så jag ringde in att det tog 40 minuter extra. Får se på nästa lkön om jag får det men hittils har det inte varit några större problem.

      Radera
    3. Här har jag inte hört nån ens från facket försvara det härdet.det är ingen bufferttid.det är gratis tvångsarbete vi har dessutom arbetsplikt. Här jobbar alla över tiderna alltid hela vintern så jag rapporterar det nu till facket hela skiten. buffertid vem har hittat på ordet. bluffertid låter mer sant. även beordrad övertid gäller 15 minuter gratis eftersom de räknar in det när de sätter tiden.vet de att det tar 30 minuter lägger de på de 15 minuter i tid eftersom facket bjuder gratis på 15

      Radera
    4. Har inga problem att få ut extratid när jag så begär. För totalutdelning, adresserade försändelser, icke abbonenter och ej ibladad reklam har jag en stående tilldelning av extratid som jag är nöjd med och om jag behöver mer så mejlar jag bara min arbetsledning om det. Fungerar hur bra som helst. Ni som klagar bör skilja på kollektivavtalets innehåll och på hur det tillämpas av era arbetsgivare.

      Radera
  9. Slaveriet är inte avskaffat i Sverige!

    SvaraRadera
  10. Om tidningarna kommer sent 10-40 minuter sent var och varannan dag. Dett är lämpligt med en kvart gratis p.g.a. jobbet skriver någon, väldigt lämpligt, för vem?Är det inte fruktansvärt olämpligt för oss tidningsbud

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om du har förseningar var och varannan dag om 10-40min så bör dessa förseningar inkluderas i din SSG. Påtala detta för din AG med motiveringen att förseningarna inte är av tillfällig eller övergående natur och därför bör ingå i din ordinarie arbetstid. Förslagsvis yrkar du på en 15min höjning av din SSG. Kräv skriftligt svar med motiverat beslut.

      Radera
  11. Haha det är flera tusen bud som jobbar på samma sätt.Dom säger bara är du inte nöjd så dra då åt helvete,brev,dom skiter totalt i ett brev,torkar sig i röven med det

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja men dåså! Sluta gnäll då på kollektivavtal och fack. Spelar ju liksom ingen roll vad som avtalats om AG inte bryr sig. En skriftväxling med AG ska alltid ses som inledning till en rättstvist och den som inte är beredd gå hela vägen förslår jag låter bli och dessutom slutar gnälla.

      Radera
  12. Givetvis skiter AG totalt i allting så länge det inte finns någon som reagerar från fack eller anställda.Dom samlar pengar och skiter totalt i om folk sliter ihjäl sig utan lön. Ju mer dom kan lura arbetarna ju större hjältar är de i borgarnas och moderaternas sjuka värld.

    SvaraRadera