Kris för tidningsbuden i västsverige.
Där staten, genom länsstyrelsen i västra Sverige, för andra månaden måste betala lönen för 2.100 tidningsbud. Efter att Stampen den 23 maj ställt in betalningarna.
Man hade inte klarat sig genom de ekonomiskt svaga sommarmånaderna.
Stampen har omkring 3.400 anställda och största delen av dem är tidningsbud. Alla upplever en tid av osäkerhet inför framtiden.
Under rekonstruktionen, som enligt planen ska vara klar i september, ska inga besparingsåtgärder vidtas i verksamheten, det framgår av advokatbyråns preliminära rekonstruktionsplan för VTD.
"Bolaget har allvarliga likviditetsproblem" skriver rekonstruktören. Men förhoppningarna i rekonstruktionsplanen är att verksamheten ska kunna fortsätta med bättre förutsättningar från någon gång i september.
Till Dagens Industri säger Stampens VD Alsander att VTD gjorde ett väldigt svagt resultat 2015.
Och enligt siffrorna minskade omsättningen från 629,8 miljoner år 2014, till 600,4 miljoner år 2015. Och företaget redovisade över 30 miljoner i förlust 2015. För de fyra första månaderna 2016 är förlusten 6,8 miljoner.
Detta trots att man säger sig ha sparat in 25 miljoner årligen genom att ta bort chefstjänster och samorganisering med tryckeriverksamheten i V-TAB.
Man omorganiserade också säljavdelningen, och planen är att betydligt öka inkomsterna som kommer utifrån genom reklam, brev och paket. De intäkterna ligger idag runt 30 %. I rekonstruktionsplanen skriver man att inköpen av nya cyklar minskat tidningsbudens övertid markant.
Kortsiktigt ska man lösa VTD:s ekonomiska problem genom att internt höja priserna som tidningarna betalar till VTD för utdelningen.
Men de stora ekonomiska problemen handlar naturligtvis om Stampen-koncernens dåliga ekonomi.
Den 20 juni beslutade de stora långivarna och Skatteverket att rekonstruktionen får fortsätta för Stampen.
Men om den ska lyckas måste en hel del gå i lås.
Stora fordringsägare som banker, skatteverket, och leverantörer som papperstillverkaren Stora Enso, måste gå med på att skriva ner sina fordringar.
Det måste komma in nya ägare med nya pengar.
De långfristiga lånen måste omförhandlas med bättre villkor.
Stampens stora skuldkris uppstod främst genom en stor köpfest på lånade pengar, där man till slut ägde över 100 bolag. Samtidigt plockade chefer, styrelsemedlemmar och aktieägare ner över en miljard kronor i sina egna fickor under 8 år, från 2005 till 2013.
Tomas Brunegård, som var Stampens VD under köpfesten, lämnade ett företag som var djupt skuldsatt 2014, efter att ensam fått ut 74 miljoner i lön och arvoden.
I och med sjunkande annons- och prenumerationsintäkter har krisen blivit akut.
År 2002 gjorde tidningen Resumé en granskning av GP-koncernen och hur det gick till när Stampen startades. Resumés reportage`2002.
Peter Hjörne tog total kontroll över företaget genom att ta stora och mycket dyra banklån för att köpa ut släktingar och andra ur koncernen.
En av huvudaktörerna i Resumés avslöjande reportage 2002 var för övrigt brodern till Tidningsbärarnas förre VD.
Kommentarer
Tanken är god att införskaffa dem, men man måste prata med buden om vad dem vill ha, eftersom det är ju dem trots allt som vet sitt jobb bäst, och vet vad dem bäst behöver för att utföra det.
Egentligen borde dem ta ett par bud och sätta sig ner och ha ett möte angående vad som skall införskaffas för budgeten företag är villig att betala. Sen så meddelar man alla andra bud på papper som skickas med till alla filialer, om vad som diskuterades, och frågar buden vad dem tycker om alternativen. Efter att alla svarat, så får man grönt ljus att skaffa dem medel som togs upp.
Endast då skall budgeten spenderas, och inte bakom ljuset då enbart vissa inom verksamheten "tycker" det låter bra för dem. Det är så man för en bättre kommunikation inom verksamheten och det slipper bli konflikter i framtiden, för alla har varit med och tagit beslutet.
Vad tycker ni? Detta gäller också bilar och andra verktyg buden får. Allt borde tas upp med buden för att se vad som fungerar bäst, inte vad som är billigast.
Google lite så kommer du fram till varför denna ritual spred sig så fort...