Slaraffenland är lättjans land, där stekta sparvar flyger in i munnen och vinet flyter i floderna, ostar ligger som stenar på marken.En slags motpol till det liv som vi tidningsutdelare upplever här i landet.
I veckan visades den danska dokumentären Avisbud i Slaraffenland. Det är ett dokument över en bransch.Skandinaviens tidningsutdelarfirmor placerar sig högt i ligan av Europas mest korrupta och skandalösa näringsidkare.Kanske är det närheten till de politiska partierna och samhällets toppar som skapat denna avart av företagsverksamhet. Filmen beskriver hur män i en fattig stad i Transylvanien i Rumänien lockas av annonser att söka sig till Danmnark för att arbeta som tidningsbud.Och den verklighet som möter dem i Köpenhamn.Den danska firman driver upp ett vansinnestempo och skriver ut falska lönebesked på samma sätt som svenska firmor ägnat sig åt i årtionden.
I veckan kom också ett nytt nummer av Transportarbetaren där redaktören Jan Lindkvist ger sig ut i stockholmsnatten tillsammans med socialdemokraternas topp-politiker Sven-Erik Österberg. Det närstående valet driver ut politikerna ända in i premos filialer mitt i natten. Jan Lindkvist beskriver buden som turboladdade travhästar inför ett avgörande lopp. Österberg verkar närmast road av den dödsstress som bolaget lyckats skapa. Efter ett litet tag är buden borta och de sätter sig vid ett skraltigt bord på filialen och pratar om framtiden i maktens sfär.
Angående travhästar så är Österberg den som har överlägset högsta oddset för att ersätta Sahlin om högern vinner valet.Om lite mer än fyra år är han i så fall en trolig statsminister, som kanske kan berätta om sina nattliga äventyr i tidningsbudens värld som en anekdot i de fina salongerna. Där dryckerna flyter i floder och ostarna serveras på snajsiga brickor. Frågan är om det kommer någon stekt sparv och flyger in i munnen på honom?
Kommentarer