En kollektivavtalsstiftelse drivs av medel som tas ur lönepotten och skall gynna alla som arbetar under det aktuella avtalet. Men här har stiftelsen tecknat försäkringar som gäller endast för Transports medlemmar och semesteranläggningarna har reserverats för medlemmar i förbundet.
Kollektivavtalsstiftelsen för tidningsdistributörernas sociala trygghetsfond.
Det är det långa namnet på den stiftelse som förvaltar tidningsbudsfonden som startades på 1970-talet. Ingen har hört talas om en liknande överenskommelse inom svensk fackföreningsrörelse: I utbyte mot fonden skrev Transport bort rätten till stridsåtgärder under tio år (en förlängd fredsplikt som mig veterligen aldrig förekommit i någon annan bransch). Samtidigt infördes en skrivning i avtalet om att tidningsbuden inte ska omfattas av normala ob-tillägg, som sedan förts vidare in i alla efterföljande avtal.
Fonden blev en hämsko och en black om foten för tidningsbudens löneutveckling.
Mycket lite är känt om hur fonden har förvaltats genom åren och hur stora tillgångarna är.Vanliga stiftelser redovisar sina tillgångar och lämnar in årsredovisning till Länsstyrelsen, men det gäller inte för kollektivavtalsstiftelser. Dessa är undantagna från den plikten.
Stiftelsens styrelse består endast av två från Transportarbetareförbundet och två från Tidningsutgivarna samt en ordförande. Ordförande har varit, och är möjligtvis fortfarande, numera pensionerade ämbetsmannen Björn Eriksson, tidigare landshövding i Östergötland som även kallas "Björn med björnen" eftersom han släpade med sig en uppstoppad björn till sina ämbetsrum..
Följande vet vi om fondens verksamhet:
Fonden tecknar en försäkring med Folksam som endast gäller för tidningsbud som är med i Transport. Folksam trycker upp en speciell pamflett om försäkringen med jämna mellanrum som du kan se HÄR.
Man köpte in stugor och lägenheter enligt följande:
Björnrike i Härjedalen (stugor)
Hunnebostrand på Västkusten ( stugor)
Björkö-Arholma i Roslagen (stugor)
Isafors-Nissafors i Småland (stugor).
Åre i Jämtland ( lägenheter)
I tidningen Transportarbetaren från 2005 framhålls det att stugorna och lägenheterna endast hyrs ut till Transports medlemmar. Priset är för närvarande 600 kronor per vecka, men en höjning är att vänta, skriver man 2005. De lokala avdelningarna av Transport uppmanar också gång på gång de medlemmar som är tidningsbud att "utnyttja medlems- förmånen" och hyra fondens stugor.
Beläggningen tycks dock ha blivit allt mindre och i alla fall de senaste åren har man inte längre gått ut med att det varit reserverat endast för transports medlemmar, (2005 talade man om 30% beläggning). Under flera år trycktes en påkostad almanacka med färgbilder från de olika platserna och en ansökningsblankett för att hyra stugorna på slutet. Det verkar dock stå klart att almanackan på flera håll medvetet spridits endast bland utvalda bud.
Under den senaste tiden har två av anläggningarna sålts bort; Björkö- Arholma och Isafors-Nissafors. Det saknas uppgifter om hur försäljningen gått till och var pengarna tagit vägen.
Bolagen har kunnat få ut medel till inköp av arbetskläder
- Det är den jävla fonden som gör att vi aldrig får riktiga kläder, säger en Transportrepresentant vid ett tillfälle. När arbetskläder kommit på tal har bolagen hänvisat till att "det är bäst att det går på fonden annars blir det bara omkostnader". Bolagen har ofta fått det att framstå som om de själva köpt in ett plagg då och då till buden, när de i verkligheten plockat ut hela kostnaden ur fonden.
Fonden har också finansierat en viss forskning kring tidningsbudens förhållanden, som dock inte tycks ha gett några märkbara resultat.
Naturligtvis har fondens pengar använts i många andra sammanhang, men dessa är för mig okända i dagsläget. Vi hoppas kunna få mer information och detaljerade uppgifter om fondens hela verksamhet: Om du vet något så sänd det i den här webbsidans tipsfunktion. Skriv gärna kommentarer om vad du anser om fondens verksamhet. Du kan givetvis vara helt anonym.
Kollektivavtalsstiftelsen för tidningsdistributörernas sociala trygghetsfond.
Det är det långa namnet på den stiftelse som förvaltar tidningsbudsfonden som startades på 1970-talet. Ingen har hört talas om en liknande överenskommelse inom svensk fackföreningsrörelse: I utbyte mot fonden skrev Transport bort rätten till stridsåtgärder under tio år (en förlängd fredsplikt som mig veterligen aldrig förekommit i någon annan bransch). Samtidigt infördes en skrivning i avtalet om att tidningsbuden inte ska omfattas av normala ob-tillägg, som sedan förts vidare in i alla efterföljande avtal.
Fonden blev en hämsko och en black om foten för tidningsbudens löneutveckling.
Mycket lite är känt om hur fonden har förvaltats genom åren och hur stora tillgångarna är.Vanliga stiftelser redovisar sina tillgångar och lämnar in årsredovisning till Länsstyrelsen, men det gäller inte för kollektivavtalsstiftelser. Dessa är undantagna från den plikten.
Stiftelsens styrelse består endast av två från Transportarbetareförbundet och två från Tidningsutgivarna samt en ordförande. Ordförande har varit, och är möjligtvis fortfarande, numera pensionerade ämbetsmannen Björn Eriksson, tidigare landshövding i Östergötland som även kallas "Björn med björnen" eftersom han släpade med sig en uppstoppad björn till sina ämbetsrum..
Följande vet vi om fondens verksamhet:
Fonden tecknar en försäkring med Folksam som endast gäller för tidningsbud som är med i Transport. Folksam trycker upp en speciell pamflett om försäkringen med jämna mellanrum som du kan se HÄR.
Man köpte in stugor och lägenheter enligt följande:
Björnrike i Härjedalen (stugor)
Hunnebostrand på Västkusten ( stugor)
Björkö-Arholma i Roslagen (stugor)
Isafors-Nissafors i Småland (stugor).
Åre i Jämtland ( lägenheter)
I tidningen Transportarbetaren från 2005 framhålls det att stugorna och lägenheterna endast hyrs ut till Transports medlemmar. Priset är för närvarande 600 kronor per vecka, men en höjning är att vänta, skriver man 2005. De lokala avdelningarna av Transport uppmanar också gång på gång de medlemmar som är tidningsbud att "utnyttja medlems- förmånen" och hyra fondens stugor.
Beläggningen tycks dock ha blivit allt mindre och i alla fall de senaste åren har man inte längre gått ut med att det varit reserverat endast för transports medlemmar, (2005 talade man om 30% beläggning). Under flera år trycktes en påkostad almanacka med färgbilder från de olika platserna och en ansökningsblankett för att hyra stugorna på slutet. Det verkar dock stå klart att almanackan på flera håll medvetet spridits endast bland utvalda bud.
Under den senaste tiden har två av anläggningarna sålts bort; Björkö- Arholma och Isafors-Nissafors. Det saknas uppgifter om hur försäljningen gått till och var pengarna tagit vägen.
Bolagen har kunnat få ut medel till inköp av arbetskläder
- Det är den jävla fonden som gör att vi aldrig får riktiga kläder, säger en Transportrepresentant vid ett tillfälle. När arbetskläder kommit på tal har bolagen hänvisat till att "det är bäst att det går på fonden annars blir det bara omkostnader". Bolagen har ofta fått det att framstå som om de själva köpt in ett plagg då och då till buden, när de i verkligheten plockat ut hela kostnaden ur fonden.
Fonden har också finansierat en viss forskning kring tidningsbudens förhållanden, som dock inte tycks ha gett några märkbara resultat.
Naturligtvis har fondens pengar använts i många andra sammanhang, men dessa är för mig okända i dagsläget. Vi hoppas kunna få mer information och detaljerade uppgifter om fondens hela verksamhet: Om du vet något så sänd det i den här webbsidans tipsfunktion. Skriv gärna kommentarer om vad du anser om fondens verksamhet. Du kan givetvis vara helt anonym.

Kommentarer
Den enda uppgiften om namnen i styrelsen vi sett är flera år gammal och gäller TU:
Barbro Fischerström, Tidningsutgivarna, Leif Lundin, Dala-Demokraten
För Medieföretagen: Tomas Bengtsson, Ronnie Jardenfall, Kristina Högborn, Ann Fröjd.
Som jag skrev i första kommentaren så avser jag TAN i det sammanhanget. Och så kan man väl säga att det är för mycket av mörkläggning kring dessa saker och vi är nog flera som inte har klart för oss hur sammanhangen är.