I Norge har fackföreningarnas medlemmar rätten att rösta "ja" eller "nej" till en löneuppgörelse. En rättighet som helt saknas i Sverige.
Läs nedan om hur det kan gå till när Transport skriver tidningsbudsavtal.
Uppgörelsen skulle ha gett en allmän löneökning på 15.800 norska kronor på två år.
- För magert, ansåg många brevbärarna i Norge. Kostnadsökningarna är redan stora och kommer säkert att späs på ordentligt under avtalstiden.
Röstresultatet:
1486 röstade JA
2144 röstade NEJ
74 röstade blankt
Därmed går bollen tillbaka till förhandlarna och fackförbundet Post och Finans,( tidigare Postcom ) ska försöka få fram ett bättre avtal. Bryter förhandlingarna samman kommer de att varsla om strejk.
De norska tidningsbudens avtal ska rösträknas den 22 juni.
I Sverige är det fackföreningen styrelse som har makten över att godkänna ett avtal. Det finns en avtalsdelegation som ska representera arbetarna men den kan bli helt överkörd. Även om hela avtalsdelegationen säger "nej" kan förbundsstyrelsen skriva under avtalet. Det gjordes 2021 av Kommunal där alla tio i avtalsdelegationen avvisade budet medans styrelsen skrev under ändå.
När det gäller Transportarbetareförbundet så är det förbundsstyrelsen som utser delegationen. Medlemmarna kan nominera någon till delegationen men om styrelsen inte gillar ett namn plockar de bort den personen med stor träffsäkerhet. Och de väljer alltid de kända som är kontrollerat lojala i första hand. Det finns alltid ett gammalt gäng som är trogna under förbundspiskan och där de flesta är anställda med bakgrund som tidningsbud eller aldrig ens har varit tidningsbud. De har visat sig följa ledningen i vått som torrt i många år och kallas in varje gång.
Någon ny som verkar lovande ska också få chansen. Delegationen träffas innan förhandlingarna börjar och får göra några aktiviteter i Stockholm. Som att sitta på en båt och äta och dricka öl.
Och då får den som är ny lära sig av de gamla hur spelet går till.
När sedan avtalet ska skrivs under kallas delegationen in mer som statister som bara ska skriva under. Klappat och klart.
2011 var det ett tidningsbud som inte ville skriva under avtalstexten. Det var mycket ändringar. De hade inte skickat texten på e-mail innan. Utan delegationen fick se det nya avtalet först på kvällen innan det skulle undertecknas. När de sedan satt hos Almega på Östermalm dagen efter ville han inte skriva under. Det blev mycket irriterad stämning. De gamla mer eller mindre tvingade honom att sätta dit en kråka. De började prata om att deras hemresebiljetter var klara. Att de måste hinna ut på den efterföljande middagen och liknande.
Han visste inte ens om att han inte behövde skriva under. Han kunde avvisat avtalet och de hade inte kunnat säga att vi har en enhällig delegation bakom oss.
"Den jäveln kommer inte mer in i någon delegation", menade en av de mer kända namnen i ledningen på den tiden.
Delegationen fick också veta att avtalet inte fick visas ens för medlemmarna innan avtalskurser var hållna. Transport försökte hemlighålla avtalet lång tid.
Men efter kort tid publicerades det på Tidningsbudens Nyheter.
En del från Transport hävdade att det inte var det riktiga avtalet utan en förfalskning som lagts ut. Det visade sig dock vara precis rätt avtal.
Resultatet av avtalet blev bland annat att flera hundra tidningsbud lämnade Transport som en konsekvens av förändringarna i avtalet.
Kommentarer