Ett tidningsbud biktar sig

Som tidningsbud tror jag att det är viktigt att få bikta sig ibland. Ni vet hur det är, man kommer fram till en trapp där det går en ´kyrk` och letar förtvivlat efter ett av de små organen, var i he-vete har den blivit av, tänker jag.
Där gick väl sista tåget för att få spela harpa i himlens höjder. Jag har annars hört att man får äppelpaj i himlen när man dör, det vill säga om man inte har för hög kvot av reklamationer , lär inte bli någon för mig. Är transportarbetareförbundet inblandade i resorna uppåt ? Det måste väl i så fall innebära att en del resor sker medels en gammal gisten hästvagn, medans andra ligger i mjuka bolster och skjuts upp med raketfart.

Land och ATL är BRA TIDNINGAR, tidningen ska lämnas fram ren och torr – det är våran målsättning – men det gäller inte fullt ut för bönder.
Cs är principiellt mot papperstidningar - så den kan vi kasta. Ny teknik -får man inte vänja folk vid eftersom onsdagsmotionens kvot redan kan vara uppnådd.
HV har ingenting med HIV att göra, det är inte tillåtet att i en blogg koppla samman dessa båda saker, det har jag inte gjort. Det är en tidning som man inte får lägga fel, det finns bara två överexemplar, de ligger i ett skåp i packsalen och bevakas av två inhyrda män med k-pistar .
Nu ska jag tala om en sak som döljer sig i min själs dunklaste vrår.Jag har lagt en HV fel.
I samma stund som HV uppenbarade sig i tidningshyllorna köpte jag givetvis en sådan och åkte i expressfart till den stackars kvinnan som satt och väntade i sin kammare.
Puh, det gick vägen. Tror ni jag har chans på pajen.?

Kommentarer