Norska tingsrätten


23 april 2012
Tidningsbudet förlorade i tingsrätten. Sörtröndelag Tingsrätt i Norge dömer tidningsbudet att dela gratis.


För två och ett halv år sedan fick det norska tidningsbudet en uppsägning och erbjöds ett nytt distrikt. Hon begärde mätning med facket och företaget och tiden blev 4 timmar och 44 minuter.
Men distributionsföretaget satte ner tiden till 3 timmar och 40 minuter och i två och ett halv år har hon jobbat minst en timme gratis varje natt.
I höstas lämnade Norska Transportabetareförbundet in stämningsansökan till tingsrätten.
Nu har domen kommit. Majoriteten i tingsrätten ställde sig på företagets sida och anser att de inte behöver betala budet. 
I domslutet har man ordagrant fört över företagets uppgifter, och skriver att tidningsbudet arbetar för sakta. Hon tar av och på sig axelväskan under utdelningen på ett sätt som inte är effektivt. Företaget skall lära, hjälpa och instruera budet, som har 16 års erfarenhet som utdelare, på ett sätt så att hon kan bli färdig fortare.
En representant för Transportarbetareförbundet säger att domen är helt felaktig. Tidningsbuden i Norge arbetar inte på ackord, utan hela den tid som man står till bolagets förfogande är betald arbetstid. Tidsmätningen måste enligt avtalet göras i samförstånd mellan alla parter och tiden kan inte sättas ner ensidigt av företaget.
- Men både arbetsgivarföreningen och distributionsbolagen menar säkert att tidningsbuden skall arbeta gratis, säger hon. 
Och nu fick de uppbackning av majoriteten i en av Norges tingsrätter.
Domen kommer att överklagas. 
Transports förbundssekreterare i Norge säger att om bolagen fortsätter i samma spår, kommer mängder av fall föras inför domstol.

15 kommentarer:

  1. Grattis! Du skall jobba gratis framöver nu!

    Reporter: "Hur känns det?"
    Bud: "Ja, jag är helt ställd (skratt)"
    Reporter: "Hur ser du på framtiden?"
    Bud: "Ja, med all säkerhet kommer jag ta det lugnt, kanske spendera mer tid med familjen och så"
    Reporter: "Har du något du vill säga om din vinst?"
    Bud: "Helt ställd, faktiskt. Det tar väl ett tag innan jag fullt förstått vad som hänt (skratt)"
    Reporter: "(skratt) Ja, vi får hoppas att det går bra för dig i framtiden med din vinst och extra tid åt barnen och familjen"
    Bud: "Ja, tackar, tackar"
    Reporter: "Och med det så återgår vi till Studion"
    Studion: "Mmm. Trevligt när sånt händer... OK. Dags för väder med--"

    :P

    Fast såklart är det inte kul alls. Äckligt hur företagen kan team ihop och slå ner myran. Äckligt.

    SvaraRadera
  2. Tycker facket borde ha agerat snabbare. Duger inte att sitta på arslet i 2 år efter genomförd tidsmätning som de Norske AG:n tydligen hade åsikter kring. Förmodligen därför domen blev som den blev. Ty den som tiger instämmer. Om facket sent om sider ändrat sig ska dom begära ny tidsmätning och inte springa till domstol.

    SvaraRadera
  3. Positivt att facket tagit sig upp från sofflocket. Här i Sverige borde man stämt skiten ur bolagen för länge sedan.Här forsätter de sitta uppe i knäet på direktörerna gosa och hålla handen.Hur länge till?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Här i Sverige är det väl så att facken för länge sen fattat att det är våra domstolar som sitter och gosar i knät på direktörerna och därför måste ha överjävligt mycket att komma med om dom ska ta nåt dit.

      Jag misstänker att Norskfacket klantat till det för sig rent juridiskt även om dom förmodligen har rätt i sak och då blir det torsk i domstolen. Men vad vet man. Skulle vilja se domen.

      Radera
  4. Man får utgå från att flera som sitter i tingsrätten har gemensamma intressen med bolaget.
    Här är i alla fall Medieföretagens sätt att beskriva domen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Verkar som domstolen slagit fast att den schemalagda arbetstiden var 3h40min och budet som krävde betalt för 4h40min pga faktisk tidsåtgång.

      Att tidsmätningen som lagts till grund för den fastställda schemalagda arbetstiden också var 4h40min är irrelevant eftersom AG med fackets tysta medgivande, oavsett om det varit fackets avsikt eller ej, justerat ned tidsmätningsresultatet 1h med sakliga relevanta argument som vad jag kan se facket inte gjort invändning mot. Så för mig förefaller domen korrekt.

      Radera
    2. Där tycker jag du har fel. Bolagen vägrar förhandla och sätter ner lönen till vad de själva vill. De gick t.o.m. till AD för att få sitt eget kollektivavtal underkänt, och få rätt att sänka lönerna fritt, vilket misslyckades. De följer inte det avtal de själva skrivit under, eftersom facket börjat ställa krav. Tingsrätten var oenig om domen.

      Radera
    3. Jo det är möjligt men det måste finnas nån avtalad förhandlingsprocess inskriven i norska kollektivavtalet vad som gäller när parterna är oense i samband med tidsmätningar och tidsättningar av distrikt. Om facket tex krävt centrala förhandlingar i det aktuella fallet, som i vart fall svenska transport kunde göra i motsvarande situation enligt tidigare avtal, och den norska AG:n vägrat förhandla så är det ju av den anledningen som facket ska gå till domstol för brott mot MBL eller den norska motsvarigheten.

      Jag har fått den uppfattningen att norskfacket varit med på tidsmätningen, konstaterat 4h40min, valt att rulla tumme i 2 år, och sen när budet hört av sig igen om felaktig lön börjat agera militant och stöddigt om vad som gäller osv.

      Håller inte juridiskt enligt mig.

      Radera
    4. Bolagen ville ha det till att det ingick i deras rätt att leda och fördela arbetet att sätta vilka tider som helst på distrikten, men förlorade i AD. I AD konstaterar man att det inte finns någonting skrivet om hur man skall göra när man inte kommer överrens, men att det är något parterna får ta ställning till. Tiderna kan inte sättas av en av parterna. Ytterliggare tretton tidningsbud har lämnat in stämning mot det aktuella bolaget.Fler stämningar förbereds.

      Radera
    5. Om det inte finns reglerat vad som gäller när parterna ej kommer överens så måste det ju slutligen bli upp till domstol att i varje enskilt fall avgöra vilken tidsättning som ska gälla. Att AG inte ensamma kan bestämma ett distrikts tidsättning är ju en självklarhet vilket AD slagit fast men det betyder ju inte att facket eller berört tidningsbud ensamt kan bestämma tidsåtgång för sitt distrikt. Och i aktuellt fall har domstolen slagit fast att distriktet ska tidsättas till 3h40min.

      Norskfacket bör få in i kollektivavtaket en procssordning som tvingar AG att på objektiva grunder motivera eventuella tidsjusteringar av tidsmätningsresultat så facket på ett tidigt stadium kan bemöta och om möjligt undanröja direkta felaktigheter i deras argumentation.
      Annars lär domstolarna bara köpa AG:s beskrivningar rakt av som i aktuellt fall.

      Radera
  5. Enda rätta är ju då att när den betalda arbetstiden är slut så sätter man allt vad arbetsmaterial och redskap heter och går därifrån.

    Tid som arbetsköparna inte vill betala för är inte arbetstid. Det är fritid.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Rätt tänkt, men då får vi sparken för arbetsvägran och facket applåderar utá helvete

      Radera
  6. Svar
    1. Tingsrättsdomen bortser inte från den tidigare AD-domen. Vad AD-domen i praktiken säger är enbart att en AG måste ha rutiner för att söka samförståndslösningar när distrikt ska tidsättas. Om sådan samförståndslösning inte kan nås gäller AG:s uppfattning tills tvist avgjorts i domstol.

      Jämför detta juridiska läge med det som AG pläderade för i AD, att AG ensamma bestämmer tidsättning av distrikt vilket skulle ingå i rätten att leda och fördela arbete.

      Jag kan konstatera att AD-domen tenderar att övertolkas en smula.

      Radera
    2. En anledning till att det tar så lång tid är säkert också att det innan tingsrätten går till Förlikningsrådet som medlar och om inte det blir förlikning förs det vidare till tingsrätten


      utdrag ur AD-domen

      ´Ifølge den omtvistede bestemmelsen skal «[d]en normale daglige distribusjonstid,
      eventuelt snitt på årsbasis, og lengde i kilometer fastsettes av bud/tillitsvalgte og bedrift i
      fellesskap». Ordlyden er etter Arbeidsrettens syn klar. Ved at den skal fastsettes «i fellesskap» når det gjelder enkeltruter, må bestemmelsen forstås slik at partene må bli enige. Det faller da ikke inn under arbeidsgivers styringsrett å treffe ensidig beslutning.´

      Radera