Reklamutdelaravtalet

Det avtal som Marcel Carlstedt och Matts Haglund skrivit under för Sveriges reklamutdelare har stora likheter med det "gula" bedrägeristämplade avtal som finns i Finland.

Tidigare i Finland betalade reklamutdelarföretagen olika löner som man i stort sett hittade på själva. Men fler och fler utdelare började kräva att få en avtalsenlig lön för arbetet.

För fem år sedan skev Post och logistikfackföreningen PAU ett kollektivavtal för reklamutdelare med en fast timlön.
Men de stora företagen vägrade gå med på timlönerna och fortsatte med egna hemsnickrade löner. Kraven på avtalslön blev starkare och starkare.
Då döck plötsligt SMERY  upp, en helt ny organisation som kallar sig för en fackförening för reklamutdelare. Reklamutdelarfirmorna påstår att några hundra utdelare anslutit sig till föreningen som bara har en medlemsavgift på ca 40 kronor om året.
SMERY har inga strejkkassor och säger sig stå för ett nära samarbete mellan utdelarna och företagen. Man vill inte skapa några konflikter eller ställa några riktiga krav på företagen. Det är m.a.o. vad som kallas för en gul fackförening.
Och nu hände det saker.

  •  De stora reklamutdelarföretagen i Finland och SMERY skrev ett nytt kollektivavtal för reklamdistribution. En sak man inte kan undgå att se är att avtalet är mycket likt det som Svenska Transportarbetareförbundet har skrivit med Svensk Direktreklam.
  • PAU lämnar in ett s.k. pilotfall till Helsingfors Tingsrätt.  Det största utdelarbolaget i Helsingfors stäms för att inte ha betalt kollektivavtalsenlig lön under två år till en reklamutdelare i Helsingfors.
  • Bolaget hävdar att man betalat efter kollektivavtal med Smery.
  • Helsingfors Tingsrätt underkänner avtalet med Smery och dömer bolaget att betala  ca. 51.000 i utebliven lön till utdelaren och 112.000 i rättegångskostnader. Reklamutdelare jublar över hela Finland och PAU uppmanar alla reklamutdelare att samla sina lönebesked för fem år tillbaka.
  • Bolaget har öveklagat domen till hovrätten som ännu inte behandlat målet.

Precis som i det svenska avtalet har man i SMERYS fuskavtal delat in distrikten i olika svårighetsklasser och betalar en ackordslön som är på mellan ca. 17 till 27 öre per utdelning i Finland.
I Sverige är grundackordet indelat på precis samma sätt i olika klasser efter distriktens svårighetsgrad och lönen är mellan 14 och 24 öre per utdelning.
I Sverige finns ett vikttillägg på 3.62 öre per 100 gram och ett inbladningstillägg på 3.49 öre fr.o.m. tredje produkten.
I Smerys finska avtal gäller grundackordet för den första produkten och för alla ytterliggare trycksaker som ingår i samma utdelning betalas ca. 3.45 öre per styck i tillägg och man betalar 2 öre extra för ovikta trycksaker.

Svenska Transportarbetareförbundet, som utåt kallar sig för en stridbar och kraftfull fackorganisation, når alltså knappt upp till samma nivå som den lilla gula fackföreningen i Finland som startats av bolagen för att skriva ett fuskavtal.

4 kommentarer:

  1. Guling, din lille fuling, ta dig en glögg till Marcel! Ja det är inga större begåvningar i det där Transport.

    SvaraRadera
  2. I det finska avtalet står att man under avtalstiden t.o.m. mars 2014 förbinder sig att bevara arbetsfreden och inte ta till några stridsåtgärder.Det låter närmast dråpligt när man vet att det är reklamutdelarbolagen som startat den s.k. fackföreningen.

    SvaraRadera
  3. "Då döck plötsligt SMERY upp, en helt ny organisation som kallar sig för en fackförening för reklamutdelare. Reklamutdelarfirmorna påstår att några hundra utdelare anslutit sig till föreningen som bara har en medlemsavgift på ca 40 kronor om året.
    SMERY har inga strejkkassor och säger sig stå för ett nära samarbete mellan utdelarna och företagen. Man vill inte skapa några konflikter eller ställa några riktiga krav på företagen. Det är m.a.o. vad som kallas för en gul fackförening."

    Ungefär som DINU då

    SvaraRadera
  4. Som de insatta vet, så sår DiNU för en annan striktare linje när det gäller att ställa krav och avtalskonstruktioner. Man ser nattarbetet och bördeproblematiken som det primära att inrikta sig på.

    SvaraRadera